Vad är fluorid?
Fluorid är ett naturligt förekommande mineral som stärker emaljen och hjälper till att förebygga karies. Trots att ämnet har varit föremål för debatt, visar årtionden av forskning inom tandvården att fluorid är både säkert och effektivt när det används på rätt sätt.
Fluorid finns överallt i miljön – i vatten, jorden, luften och i många livsmedel. Kemiskt sett är fluorid den joniska formen av fluor, vilket innebär att det binder till andra mineraler i stället för att förekomma fritt. Därför har människor exponerats för små mängder fluorid så länge vi har konsumerat vatten och mat.
Inom tandvården är fluorid mest känd för sin roll i att skydda emaljen. Även om fluorid kan konsumeras via mat och dryck visar modern forskning att dess viktigaste effekt är lokal (topikal), det vill säga att den verkar direkt på tandytan via saliven efter tandborstning. Vid rätt koncentrationer stärker fluorid emaljen och minskar risken för karies utan att i någon större utsträckning påverka resten av kroppen.⁵
Vad är fluorid?
Fluorid är ett naturligt förekommande mineral som finns i miljön – i vatten, jorden, luften och i många livsmedel. Kemiskt sett är fluorid den joniska formen av fluor, vilket innebär att det binder till andra mineraler i stället för att förekomma fritt. Därför har människor exponerats för små mängder fluorid så länge vi har konsumerat vatten och mat.
Inom tandvården är fluorid mest känd för sin roll i att skydda emaljen. Även om fluorid kan konsumeras via mat och dryck visar modern forskning att dess viktigaste effekt är lokal (topikal), det vill säga att den verkar direkt på tandytan via saliven efter tandborstning. Vid rätt koncentrationer stärker fluorid emaljen och minskar risken för karies utan att i någon större utsträckning påverka resten av kroppen.⁵
Hur fluorid påverkar dina tänder
Vad består emaljen av?
Emaljen består främst av ett mineral som kallas hydroxiapatit, vilket är starkt, men också känsligt för syror som bildas av bakterier i munnen. När du äter eller dricker socker och kolhydrater bryter bakterier i plack ner dessa ämnen och bildar syror som sänker pH-värdet i munnen. Om pH-värdet sjunker under en kritisk nivå startar en process som kallas demineralisering, vilket är det första steget i utvecklingen av karies.⁵
Hur skyddar fluorid dina tänder?

Fluorid hjälper till att avbryta demineraliserings-process på flera viktiga sätt. När fluorid finns i saliven i rätt koncentrationer binder det till ytan av emaljkristallerna och bromsar den demineralisering som orsakas av bakteriesyrorna. Även när viss mineralförlust har skett spelar fluorid en avgörande roll i remineraliseringen – den naturliga process där förlorade mineraler återförs till emaljen.⁵
Under remineraliseringsprocessen byggs fluorid in i emaljens struktur och bildar ett modifierat mineral som kallas fluorhydroxiapatit, vilket är mer motståndskraftigt mot syra än den ursprungliga emaljen. Genom upprepade cykler av syrapåverkan och reparation blir tandytan gradvis starkare och mer syrabeständig.⁵
Dessutom kan fluorid störa ämnesomsättningen hos kariesframkallande bakterier. Det hämmar viktiga bakteriella enzymer som är involverade i nedbrytningen av socker, vilket minskar syraproduktionen i plack. Detta bidrar till en mindre sur miljö i munnen, vilket ytterligare skyddar tänderna mot karies.⁵
Hur tandborstning med fluorid passar in i en komplett munvårdsrutin
Att borsta tänderna med fluorid är en viktig del av en bra munhälsa, men för en komplett munvårdsrutin är det viktigt att ta hand om hela munnen.
Mellanrumsrengöring och plackkontroll
Fluorid stärker emaljen, men tar inte bort plack. Tandtråd och mellanrumsrengöring är därför viktiga för att bryta upp bakteriebeläggningar mellan tänderna och längs tandköttskanten, där tandborsten inte alltid når.
Tips: Borsta tänderna efter mellanrumsrengöring och tungskrapning, så att fluorid och andra aktiva ingredienser får ligga kvar i munnen och verka på tandytan. Efter tandborstning – spotta ut skummet och undvik att skölja med vatten, så stannar ingredienserna kvar längre.
Tungskrapning och biofilmen
En annan viktig del av rutinen är att använda en tungskrapa för att avlägsna biofilmen på tungan. Biofilmen är ett tunt lager av bakterier, matrester och döda hudceller som naturligt bildas på tungans yta och kan orsaka dålig andedräkt samt spridning av bakterier i munnen. Att försiktigt skrapa tungan en eller två gånger om dagen hjälper till att mekaniskt avlägsna denna beläggning och bidrar till fräschare andedräkt och en renare mun. (Läs mer om oral biofilm här: [länk]).
Kost och syror i munnen
Kosten spelar stor roll för munhälsan. Om du ofta konsumerar söta eller sura livsmedel ökar risken för emaljerosion. Fluorid hjälper till att skydda emaljen mot syra och socker, men kan inte fullt ut motverka ständig exponering. Genom att begränsa småätande mellan måltider, minska intaget av sockerhaltiga drycker och ge tid mellan syraexponeringar får emaljen möjlighet att återhämta sig och remineraliseras.¹⁰
Varför fluorid har blivit kontroversiellt
Fluorid har använts inom tandvården i årtionden, men är fortfarande ett av de mest omdebatterade ämnena inom munhälsa. En stor del av kontroversen beror inte på ny vetenskaplig evidens, utan på förvirring kring dosering, exponering och hur fluorid är avsett att användas – särskilt när det gäller barn.
Toxicitet och korrekt användning
En av de främsta anledningarna till att fluorid har blivit kontroversiellt är att det ofta diskuteras med fel kontext. Liksom många andra ämnen, så som vitaminer, mineraler och till och med vatten, är fluorid bra i rätt koncentrationer och skadligt först vid mycket höga nivåer. Vetenskapliga studier visar konsekvent att fluorid kan vara giftigt endast vid doser som ligger långt över dem man exponeras för genom normal användning av tandkräm eller via dricksvatten.⁵
För att ge perspektiv kan fluorid också konsumeras via vanliga livsmedel och drycker. Till exempel har det visats att bryggt te innehåller cirka 0,3–1,5 mg fluorid per kopp (~0.22 i en kopp kaffe), beroende på typ och tillredning, vilket kan vara i samma storleksordning eller högre än den lilla mängd fluorid som av misstag kan sväljas från tandkräm vid normal borstning (~0.1 mg).
Fluorid är inte fluor
Fluorid är inte samma sak som fluor. Fluor är ett mycket reaktivt grundämne som inte förekommer som en gas i naturen, medan fluorid är en stabil, naturligt förekommande mineral. Inom munvård används ofta ordet “fluor”, vilket kan vara missvisande då det man avser är fluorid, en stabil form av ämnet som ett mineral.
Är fluorid säkert för barn?
En stor del av oron kring fluorid rör små barn, särskilt eftersom de oftare sväljer tandkräm i stället för att spotta ut den.⁶
Vad forskning faktiskt visar
Fluorid är säkert för barn
Forskningen visar att riskerna för barn inte handlar om att fluorid kommer i kontakt med tänderna, utan om hur mycket tandkräm som kan råka sväljas. Fluoros, en kosmetisk förändring av emaljens utseende, kan uppstå vid långvarigt överintag under tandutvecklingen, medan akut toxicitet endast uppstår vid doser som ligger långt över dem som kan fås i sig vid normal tandborstning.²,⁵,⁹
Just därför tar man hänsyn till detta när man utformar rekommendationer för barntandkräm. Genom att anpassa både fluoridhalt och mängd tandkräm efter barnets ålder kan man ge fluoridens kariesförebyggande effekt, samtidigt som risken för överintag minimeras.⁶,⁹
Fluoridfri tandkräm skyddar oftast inte lika effektivt som tandkräm med fluorid
Forskning visar att de flesta tandkrämer med mycket låg fluoridhalt ger liten, eller ingen, meningsfull skyddseffekt mot karies. Vissa fluoridfria tandkrämer innehåller hydroxiapatit, ett mineral som naturligt finns i tandemaljen och som kan stödja remineralisering genom att fylla mikroskopiska defekter i emaljens yta.¹
Av denna anledning rekommenderas att man borstar tänderna två gånger dagligen med tandkräm som har följande fluoridhalt: ⁵,⁶,⁹
-
6 månader - 2 år 1000ppm (ett riskorn eller storleken av barnets lillfingernagel)
-
2 - 6 år 1000ppm (ärtstor mängd)
-
6 år och äldre 1450ppm (1-2cm)

När fluorid kanske inte är rätt val
Även om fluorid är säkert och effektivt för de flesta människor kan vissa individer välja, eller behöva, begränsa användningen av fluorid på grund av personliga preferenser eller specifika medicinska skäl. Detta kan röra personer med njursjukdom, vissa sköldkörteltillstånd eller personer som fått råd av hälso- och sjukvårdspersonal att minska sitt totala fluoridintag.³,⁴
I dessa situationer kan effektiva fluoridfria alternativ, såsom formuleringar med hydroxiapatit, göra det möjligt att fortsatt stödja emaljhälsan samtidigt som man tar hänsyn till personliga eller medicinska behov.
Hydroxiapatit: ett alternativ till fluorid för remineralisering
Hydroxiapatit är det primära mineralet som bygger upp emaljen och används i munvårdsprodukter för att stödja återbyggnad av emaljen. Forskning visar att hydroxiapatitpartiklar kan binda till demineraliserade emaljytor och bidra till att fylla mikroskopiska defekter, vilket främjar remineralisering.
Kliniska studier tyder på att tandkrämer som innehåller hydroxiapatit kan vara jämförbara med fluoridtandkräm när det gäller att bromsa tidig kariesutveckling hos personer med låg kariesrisk, utan risk för fluoros. Däremot bildar hydroxiapatit inte fluorapatit, det mer syrabeständiga mineral som uppstår när fluorid byggs in i emaljen. Därför är fluorid fortfarande det mest väldokumenterade och effektiva alternativet för att förebygga karies, särskilt hos personer med högre kariesrisk.
I stället för att vara konkurrenter kan fluorid och hydroxiapatit komplettera varandra: fluorid stärker emaljen genom att göra den mer motståndskraftig mot syra, medan hydroxiapatit hjälper till att återföra förlorade mineraler och jämna ut emaljens yta. Tillsammans bidrar de till både skydd och reparation. I vår Essential Whitening Toothpaste och i vårt remineraliserande serum i vårt Essential Whitening & Remineralizing Kit kombinerar vi därför både fluorid och hydroxiapatit.¹
Så, är fluorid säkert och värt att använda?
Baserat på årtionden av klinisk forskning är svaret ja, fluorid är både säkert och värt att använda när det används på rätt sätt. Fluorid, när det appliceras via tandkräm, har visat sig stärka emaljen, minska karies och bidra till skydd mot syraangrepp.
Oro kring fluoridens säkerhet handlar oftast om överdrivet intag, inte om daglig användning. Hos barn är den främsta risken att svälja för mycket tandkräm under de år då tänderna utvecklas, vilket kan leda till fluoros. Forskning visar att denna risk effektivt kan hanteras genom korrekt dosering och tillsyn, i stället för att avstå från fluoridens kariesförebyggande fördelar.
När fluorid används som en del av en komplett munvårdsrutin, regelbunden tandborstning, tandtråd, tungskrapning, återkommande tandvård och en balanserad kost, bidrar det till att skydda och remineralisera tänderna.
Vanliga frågor om fluorid
”Är fluorid i tandkräm samma sak som fluorid i dricksvatten?”
→ Inte riktigt. Forskning visar att fluoridens främsta effekt är lokal (topikal), vilket innebär att den verkar på tandytan via saliven efter tandborstning. När du borstar tänderna tillförs fluoriden där den behövs, vilket är anledningen till att den spelar en så central roll i den dagliga munvården.
”Hur ofta bör jag använda tandkräm med fluorid?”
→ För de flesta räcker det att borsta tänderna med fluoridtandkräm två gånger dagligen.
”Vad är dental fluoros?”
→ Fluoros är en kosmetisk förändring av emaljens utseende som kan uppstå om ett barn får i sig för mycket fluorid medan tänderna fortfarande utvecklas (vanligtvis före 6 års ålder). De flesta fall som kopplas till tandkräm är milda och påverkar varken tandfunktion eller tandhälsa.⁵
Källor
1. Amaechi, B.T., AbdulAzees, P.A., Alshareif, D.O. et al. Comparative efficacy of a hydroxyapatite and a fluoride toothpaste for prevention and remineralization of dental caries in children. BDJ Open 5, 18 (2019). https://doi.org/10.1038/s41405-019-0026-8
2. American Dental Association. Fluoride. ADA Oral Health Topics. American Dental Association. Available at: https://www.ada.org/resources/research/science-and-research-institute/oral-health-topics/fluoride. Accessed February 4, 2026.
3. Dharmaratne, R. W. (2018). Exploring the role of excess fluoride in chronic kidney disease: A review. Journal of the Royal Society of Medicine Short Reports, 9(11). https://doi.org/10.1177/0960327118814161
4. Iamandii I, De Pasquale L, Giannone ME, Veneri F, Generali L, Consolo U, Birnbaum LS, Castenmiller J, Halldorsson TI, Filippini T, Vinceti M. Does fluoride exposure affect thyroid function? A systematic review and dose-response meta-analysis. Environ Res. 2024 Feb 1;242:117759. doi: 10.1016/j.envres.2023.117759. Epub 2023 Nov 28. PMID: 38029816.
5. Kanduti D, Sterbenk P, Artnik B. FLUORIDE: A REVIEW OF USE AND EFFECTS ON HEALTH. Mater Sociomed. 2016 Apr;28(2):133-7. doi: 10.5455/msm.2016.28.133-137. Epub 2016 Mar 25. PMID: 27147921; PMCID: PMC4851520.
6. Levine, R. What concentration of fluoride toothpaste should dental teams be recommending?. Evid Based Dent 20, 74–75 (2019). https://doi.org/10.1038/s41432-019-0040-7
7. National Institutes of Health, Office of Dietary Supplements. Fluoride: Fact Sheet for Health Professionals. NIH Office of Dietary Supplements. Updated April 11, 2025. Available at: https://ods.od.nih.gov/factsheets/Fluoride-HealthProfessional/. Accessed February 4, 2026.
8. O'Hagan-Wong K, Enax J, Meyer F, Ganss B. The use of hydroxyapatite toothpaste to prevent dental caries. Odontology. 2022 Apr;110(2):223-230. doi: 10.1007/s10266-021-00675-4. Epub 2021 Nov 22. PMID: 34807345; PMCID: PMC8930857.
9. Wright JT, Hanson N, Ristic H, Whall CW, Estrich CG, Zentz RR. Fluoride toothpaste efficacy and safety in children younger than 6 years: a systematic review. J Am Dent Assoc. 2014 Feb;145(2):182-9. doi: 10.14219/jada.2013.37. PMID: 24487610.
10. Mazzoleni S, Gargani A, Parcianello RG, Pezzato L, Bertolini R, Zuccon A, Stellini E, Ludovichetti FS. Protection against Dental Erosion and the Remineralization Capacity of Non-Fluoride Toothpaste, Fluoride Toothpaste, and Fluoride Varnish. Applied Sciences. 2023; 13(3):1849. https://doi.org/10.3390/app13031849